1970-talet
Året var 1972, den 15 november, och det var i Helge Lundströms ateljé i Gislöv som föreningen arrangerade sin första konsert. En handfull musikentusiaster hade bestämt sig för att göra det lättare att arrangera konserter av kammarmusikalisk art. Man hade sporrats av framgångarna som det nystartade interkommunala arrangemanget Musik på Österlen haft. Inspirerade härav kallade man sin förening Föreningen för Musik på Österlen och så skulle den heta ända fram till 1980. Den här kvällen framträdde Crafoordkvartetten som en bekräftelse på att en kammarmusikförening var bildad. Den första styrelsen bestod av tre personer: ordförande Helge Lundström, konstnär och ateljéägare, kassör Sten Heile, pensionerad musikentusiast, och sekreterare Caj Gustafsson, musik-direktör och kyrkomusiker. Till styrelsen knöts en programkommitté, som bestod av musikläraren Bo Ewald, som så småningom skulle efterträda Helge Lundström som ordförande, dåvarande kyrkoherden i Simrishamn Gösta Malmström, läraren Bengt Johannesson, museiintendenten Gustaf Åberg, konsertpianisten Aina Roijer, Pelle Åkerlund och kommunens nytillträdde kulturchef Bo Risheden.
Tuffa tider för föreningen med livskraft
De första åren var ganska kärva eftersom föreningen saknade hållbar ekonomi. Offentliga verksamhetsbidrag får inte en förening förrän den kan visa att den har goda avsikter och livskraft och det blir något av ett moment 22, eftersom det är svårt att åstadkomma något utan pengar. Men så småningom beviljades stöd från kulturnämnden och subventionerade konserter från Rikskonserter. Dess regionintendent i Kristianstad, Hakon Norén, stod fadder för föreningen. Två fullsatta konserter med trion Svend Assmussen, Putte Wickman, Ivan Renliden bidrog starkt till en stabil ekonomi.
Världsberömd grupp gör sensationell konsert
Under 1970-talet gästades föreningen av flera framstående stråkkvartetter, t ex Ederkvartetten från Budapest och Mirchevkvartetten, sångerskor som Evy Bråhammar, Kristina Stobaeus och Elisabeth Assarsson, lutenister som James Tylor och Erik Stenstasvold. Det mest sensationella besöket utgjordes dock av den världsberömda engelska renässansmusikgruppen Deller Concort, som gjorde sin enda Sverige-konsert i föreningens regi på Glimmingehus.
Konsertlokalerna
Den mest använda konsertlokalen var dock Helge Lundströms ateljé i Gislöv. Annars brukades S:t Nicolai kyrka, Jonebergsskolans aula och ovanvåningen på dåvarande skeppshandeln, Carlsborg kallad, numera Österlenskolans lokaler. Där framträdde t ex Malmö Kammarkör under Dan-Olof Stenlunds ledning och uruppförde bl a ravlundatonsättaren Johannes Janssons Fire op 4.
1980-talet till idag
1980 bytte Föreningen för Musik på Österlen namn till Sällskapet Pro Musica, detta för att undvika sammanblandning med det årligen återkommande sommarevenemanget Musik på Österlen. Under större delen av 80-talet arrangerade Sällskapet Pro Musica upp mot 10 konserter om året. Den dominerande konsertlokalen var fortfarande Ateljén i Gislöv, men nu dök två nya lokaler upp på bred front. Dels nybyggda församlingshemmet på Allgatan i Simrishamn, dels nyrenoverade biografen/teatern Grand på Storgatan. På Grand placerades när lokalen nyöppnades en splitter ny konsertflygel, vars tillkomsthistoria är värd ett särskilt kapitel.
Bösendorferflygeln
Det var 1980 som historien om Simrishamns Bösendorferflygel började. Professor Hans Leygraf hade vid kontakter med styrelsen för Sällskapet Pro Musica gjorts uppmärksammad på det sorgliga faktum, att kommunen saknade en godtagbar konsertflygel. Han erbjöd sig att ge en välgörenhetskonsert för att samla pengar till ett inköp. Så skedde den 9 november 1980 på Jonebergsskolans aula, som var den största lokal man kunde åstadkomma. Flygel inlånades av Aina Roijer, tidigare konsertpianist och medlem av föreningens programkommitté. Det skulle visa sig att det krävdes mycket fortsatt arbete, innan en flygel kunde inköpas. Leygraf gav en andra konsert på Gislövs Stjärna sommaren 1982. Hans Pålsson gav samma sommar en konsert i Brösarps kyrka och cellisten Guido Vecchi, pianisten Jan-Åke Larsson och klarinettisten Pelle Åkerlund gav ytterligare en välgörenhetskonsert i Helge Lundströms ateljé några dagar därefter. Ett konstlotteri lämnade också bidrag till flygelfonden. Slutligen vände man sig till kommunen och föreslog att om föreningen överlämnade insamlade medel till kommunen och kommunen bidrog med 50.000 kr, så skulle flygeln tillfalla kommunen och komma alla konsertgivare till godo.
Grand som konsertlokal
Så skedde och när Grandbiografen nyinvigdes med utvidgad scen den 27 januari 1984 kunde man också inviga “Le Grand Piano”, d v s en skinande blank Bösendorfer. Det var pianisten Kerstin Åberg som premiärspelade när hon ackompanjerade Rosemary Hardy, sopranstjärnan från Deller Consort. Av denna anledning användes i fortsättningen Grand flitigt som konsertlokal, trots dess miserabla akustik. På Grand for den ganska illa med alla tanklösa användare. Det var först sommaren 1990, när Kulturhuset Valfisken stod klart, som man kan säga att flygeln “kom hem”. Utställningslokalen har sedan dess blivit den dominerande konsertlokalen, inte bara för pianokonserter. Där spelade t ex Stenhammarkvaretetten, Gotlandskvartetten, Dag Achatz, Hans Pålsson, Polska Radions Kammarorkester, Göran Söllscher och Ensemble Mare Balticum.
Nya och gamla lokaler
Ny lokal var också Församlingshemmet i Simrishamn. Först på plats var ena halvan av Vlachov-kvartetten, nämligen violinisten Jana Vlachova och cellisten Mikael Ericsson. Olof Höjer gjorde sitt första besök hos Pro Musica och spelade Satie och Debussy. Polska Wybanic-trion, tjeckiska Prazakkvartetten, Oslo-trion, Varsovia String Quartet från Polen är några av alla internationella ensembler som gästade Församlingshemmet under 80-talet. Ateljén i Gislöv gästades av bl a familjen Neumann, d v s Ulrik och hans barn Ulla och Mikael, Hege Waldeland och Manuela Wiesler. Karl-Erik Welin spelade på orgeln i S:t Nicolai kyrka, Stockholmsensemblen i Östra Nöbbelövs kyrka, Sveriges Radios Kammarkör under Eric Ericssons ledning och Lunds Studentsångare gästade Jonebergsskolans aula, Malmö Symfoniorkester med Mats Rondin som solist framträdde på Gislövs Stjärna, det gamla danspalatset. Det var under Musik på Österlen som man redan 1973 upptäckte Stjärnan som symfonisk arena.
1990-talets dominerande konsertlokal
Kulturhuset Valfiskens utställningshall blev 90-talets dominerande konsertlokal. Vid midsommar 1990 stod huset färdigt. Pro Musicas första konsert i lokalen gavs av Prager Blasharmonie. Pianister som Olof Höjer, Carl Otto Erasmie, Hans Pålsson, Per Tengstrand, Francisca Skoogh, Stina Backlund provade på Bösendorfer-flygeln, som nu flyttats över till Valfisken. Här spelade internationella ensembler som Charleston String Quartet och Vlachovkvartetten, svenska Stockholms Arts Trio och Miró-ensemblen, solister som Celia Linde och Iwa Sörenson. Ateljén i Gislöv användes flitigt även under 90-talet. Norska Vertovokvartetten, Cappella Lundensis, Laksovkvartetten, Aulinkvartettten, Divertimentokvartetten var där. Folkmusikgruppen Plommon gjorde upprepade besök.
2000-talet
Under 2000-talets första decennium fortsatte föreningen att anordna kammarkonserter av sedvanligt hög kvalitet varav de flesta ägde rum i galleri Valfisken. 2007 och 2008 genomfördes dessutom två lyckade samarrangemang med Simrishamns Riksteaterförening på biografen Grand med solister och musiker från Malmö Opera.
2010 startade föreningen ett samarbete med kulturskolan i Simrishamn som innebär att musikelever med lärare inleder konserterna. Det här arrangemanget har visat sig vara inspirerande för såväl de unga som de professionella musikerna och uppskattas av publiken.
2012 fyllde föreningen 40 år och det firades i november med en jubileumskonsert där Mats Rondin och Göran Söllscher bjöd på en stark musikupplevelse. Fullsatt konsertlokal och mat och mingel efteråt.
Styrelser sedan 1972
Ordförande
1972–1986: Helge Lundström
1986–1997: Bo Ewald
1998: Helge Lundström (interimstyrelse)
1998–2004: Olle Kihlberg
2004–2005: Bo Risheden
2005–2009: Ulla Henriksson
2009–2014: Gudrun Beméus
2014– 2019: Gunnar Jansson
2019– : Lars Persson
Sekreterare
1972–1982: Caj Gustafsson
1982–1983: Elisabeth Spak
1984–1986: Birgitta Ahlfort-Dahlborg
1986–1988: Håkan Söderberg
1988–1993: Elisabeth Spak
1993– : Ingeborg Risheden
– 2019: Gunilla Tersmeden
2019– : Bengt-Olof Petersson
Kassör
1972–1983: Sten Heile
1983–1984: Gunnar Hedbäck
1984–1990: Birgitta Ahlfort-Dahlborg
1991–1994: Jörgen Hasselbalch
1995–1997: Elisabeth Spak
1998: Ingeborg Risheden (interimstyrelse)
1999–2001: Gunnar Friström
2002–2009: Hans Sjöwall
2009– : Ingrid Popovics
Övriga ledamöter
Aina Roijer 1981–1996
Kerstin Svensson 1984
Lena Olsson 1985–1986
Christer Hamrén 1986–1988
Helge Lundström 1987-2001
Ulf Gertz 1989-1991
Jonas Holst 1989
Bernt Andersson 1991-1997
Agneta Fritz 1995-2002
Gun Raneborn-Ågren 2000
Ulla Henriksson 2001–2005
Bo Risheden 2003-2004
Sara Erlingsdotter 2004-2006
Yngve Plym Forshell 2006-2007
Eva Lundius 2006-2009
Gudrun Beméus 2007-2009
Christina Norberg 2007-2009
Ing-Britt Björklund 2008-2009
Knut Aspegren 2009–2014
Mari Ann Wickander 2009–
Gun-Britt Morhed 2014–
Sara Dahl 2019–
Gunnar Jansson 2019-
Suppleanter
Åke Birch-Jensen 1982–1983
Margit Burman 1983–1984
Herbert Eylers 1985-1988
Peter Burman 1985–89
Christer Hamrén 1989–1993
Agneta Fritz 1992–1994
Agneta Andersson 1993–1994
Else Olsson 1995–1997
Eva Huss 1998–1999 (interimstyrelse)
Gun Raneborn-Ågren 1998–1999 (interimstyrelse)
Ulla Henriksson 2000
Göte Henriksson 2001
Karin Karlström 2001
Helge Lundström 2002-2005
Gunhild Sjöwall 2002–2007
Eva Lundius 2005-2006, 2008-2009
Sara Erlingdotter 2006-2008
Ing-Britt Björklund 2007-2008, 2011–2014
Torsten Holm 2008-2009
Inger Lindelöf 2009
Christina Norberg 2010- 2011
Hans Sjöwall 2010–2014
Barbro Engström 2014–
Gunilla Nilsson 2014–2015
Ingmarie Borg 2015-